02:30-ångest
Ni vet när man är vaken och ensam mitt i natten, klockan är ställd på ett jobbigt klockslag som typ 06:30 och man kan bara inte sova fast man vet att man borde det snart. Minuterna tickar på och plötsligt börjar man tänka på något som ofta är en frågeställning som till slut avslutas med varför. Det kan vara varför man är ute på hal is, simmar i djupa vatten eller bara en undran över att man blivit lämnad kvar, med eller utan flytväst.
Den här frågan sugs man hjälplöst in i och man tänker mer och mer tills man märker att klockan är way too much för att du ska orka upp utan problem i morgon. Fan är det enda man tänker men på något sätt somnar man till slut. Ofta till Långa Nätter med Melissa Horn eller någon annan låt med lågt tempo och klockren text.
Egentligen spelar det ingen roll att man somnar eller ligger vaken. Det är samma problem som kommer tillbaka alla ensamma och sena nätter, men vad fan ska man göra. Det är bara att vänta, i guess.
Inte min kopp te direkt.
Den här frågan sugs man hjälplöst in i och man tänker mer och mer tills man märker att klockan är way too much för att du ska orka upp utan problem i morgon. Fan är det enda man tänker men på något sätt somnar man till slut. Ofta till Långa Nätter med Melissa Horn eller någon annan låt med lågt tempo och klockren text.
Egentligen spelar det ingen roll att man somnar eller ligger vaken. Det är samma problem som kommer tillbaka alla ensamma och sena nätter, men vad fan ska man göra. Det är bara att vänta, i guess.
Inte min kopp te direkt.
Kommentarer
Trackback
